Idag när jag pratade med en person började tankarna kring livets betydelse att snurra i huvudet...

Hur kommer det sig att man egentligen vill avsluta sitt liv?!
Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig för att tankarna ska komma fram på rätt sätt...

Jag kan till viss del förstå människor som inte längre vill finnas kvar och leva det här livet...
Men samtidigt förstår jag inte hur man kan säga att det inte finns någon som tycker att man ska leva!

Att man har dålig relation till sina familjemedlemmar är en sak, och i sådanna lägen kan jag förstå att man börjar tänka i dom banorna, men samtidigt! Finns det verkligen ingen annan som vill att man ska finnas kvar, som bryr sig om en?! Har man inte mött någon i sitt liv som man har en betydelse för?

Det finns tusentals olika anledningar till att en person vill avsluta sitt liv, saker som kanske ingen annan vet om...

Hur många gör ett försök att avsluta sitt liv som ett rop på hjälp, och hur många är det som verkligen inte vill finnas längre...

Jag har träffat en person som har en pacemaker och som efter att ha gjort ett försök att avsluta sitt liv inte hade funnits längre om det inte vore för pacemakern... Man kan säga att personen i fråga inte längre var så glad över att ha den...

Jag tycker att det är så tragiskt att någon ska behöva känna sig så oälskad och hatad att personen enbart ser slutet på livet som enda utvägen!

Jag tycker synd om dom personer som känner så! Och även om man säger att man förstår hur dom känner så kan man inte göra det så länge man inte själv sitter i den situationen!

För mig är det till viss del obegripligt att en person inte har någon alls som bryr sig... Jag tycker att det borde finnas någon i allas liv... Någon som skulle sakna dom i fall deras liv avslutades, oavsett om det är i förtid eller när det är dags...
Att det till viss del är obegrpligt för mig är för att jag inte är i närheten av att ha det så och behöva uppleva mitt liv så!

Jag vet att jag har personer i min närhet som bryr sig, kanske även mer än jag vet och tror! Jag är helt enkelt lyckligt lottad!

Det är så mycket man inte vet om om människor man möter! Kanske kan en hälsning göra att en person väljer att inte avsluta sitt liv?!

Hur mycket skit har dom här personerna, som vill avsluta alltihop, upplevt egentligen?! Man har ingen aning alls! Även om någon försöker förklara så är det svårt att ta till sig deras situation och hur dom upplever det!